Vad är kunskap? Detta är en fråga som jag brottats med de senaste månaderna i och med min kurs i kunskapsteori. Det traditionella sättet att definiera kunskap har länge varit i form av sann berättigad tro. Det kan illustreras med formell logik på följande vis. (P) är sant (S) tror att (P) är sant (S) har goda skäl för att tro (P) Om dessa tre kriterier uppfylls så menas det att kunskap är fastställd. Denna definition kan kopplas tillbaka till Platons dialog Theaitetos, det vill säga väldigt långt bakåt i historien. Trots att den dialogen avslutas utan att karaktärerna anser sig ha uppnått en tillfredsställande definition så har kunskap som sann berättigad tro följt med inom den epistemologiska debatten sedan dess. De flesta har ansett det vara ett robust nog sätt att förstå kunskap och därav inte haft anledning att fortsätta undersöka konceptet. Så sent som 1963 publicerades en artikel av Edmund Gettier (2008) som skulle komma att förstöra den
illusion av tydlighet som följt med sedan Platon. Gettier målar upp exempel på fall där samtliga kriterier uppfylls, men kunskap ändå inte verkar vara nådd. Dessa exempel har i efterhand kommit att kallas för Gettierfall och ett recept har tagits fram av Linda Zagzebski (2008) för att skapa de. Fastställ en rättfärdigad tro Se till att rättfärdigandet är starkt nog för att kvalificeras för vad normalt settanses vara kunskap Gör så att tron är falsk genom slumpen Gör att tron blir sann genom ett slumpmässigt inslag Detta leder till en rättfärdigad sann tro som inte är kunskap Ett av gettierfallen som Gettier själv lyfter i sin artikel handlar om vem som får ett jobb efter en jobbintervju. Anta att Smith och Jones båda söker samma jobb. Smith har starka skäl att tro att (1) Jones kommer att få jobbet och att (2) Jones har tio mynt i fickan. Smiths bevis för påståendena är det faktum att företagets VD försäkrade honom…