Platon eller biodlaren, vem vet mest?
Vad är kunskap? Detta är en fråga som jag brottats med de senaste månaderna i och med min kurs i kunskapsteori. Det traditionella sättet att definiera kunskap har länge varit i form av sann berättigad tro. Det kan illustreras med formell logik på följande vis.
Om dessa tre kriterier uppfylls så menas det att kunskap är fastställd. Denna definition kan kopplas tillbaka till Platons dialog Theaitetos, det vill säga väldigt långt bakåt i historien. Trots att den dialogen avslutas utan att karaktärerna anser sig ha uppnått en tillfredsställande definition så har kunskap som sann berättigad tro följt med inom den epistemologiska debatten sedan dess. De flesta har ansett det vara ett robust nog sätt att förstå kunskap och därav inte haft anledning att fortsätta undersöka konceptet.
Så sent som 1963 publicerades en artikel av Edmund Gettier (2008) som skulle komma att förstöra den illusion av tydlighet som följt med sedan Platon. Gettier målar upp exempel på fall där samtliga kriterier uppfylls, men kunskap ändå inte verkar vara nådd. Dessa exempel har i efterhand kommit att kallas för Gettierfall och ett recept har tagits fram av Linda Zagzebski (2008) för att skapa de.
- Fastställ en rättfärdigad tro
- Se till att rättfärdigandet är starkt nog för att kvalificeras för vad normalt sett
anses vara kunskap - Gör så att tron är falsk genom slumpen
- Gör att tron blir sann genom ett slumpmässigt inslag
- Detta leder till en rättfärdigad sann tro som inte är kunskap
Ett av gettierfallen som Gettier själv lyfter i sin artikel handlar om vem som får ett jobb efter en jobbintervju.
Anta att Smith och Jones båda söker samma jobb. Smith har starka skäl att tro att (1) Jones kommer att få jobbet och att (2) Jones har tio mynt i fickan. Smiths bevis för påståendena är det faktum att företagets VD försäkrade honom om att Jones skulle bli utvald och att Smith har räknat mynten i Jones ficka.
Baserat på dessa bevis bildar sig Smith en uppfattning: ”Den person som kommer att få jobbet har tio mynt i fickan.”
Men det visar sig i efterhand att Jones har begått ett brott och på så sätt blir diskvalificerad från rekryteringsprocessen senare under dagen, och det slutar med att Smith får jobbet. När Smith försöker ta upp telefonen från fickan för att ringa och dela med sig av de goda nyheterna så finner han av ren slump också tio mynt i fickan.
Smiths tro att ”den person som kommer att få jobbet har tio mynt i fickan” är berättigad och sann (eftersom Smith kommer att få jobbet och han har tio mynt i fickan), men det verkar felaktigt att säga att Smith känner till detta faktum. Detta eftersom att Smith egentligen syftade på att Jones hade tio mynt i fickan när han formade sin tro om scenariot.
Flera olika teoretiker och filosofer har sedan dess försökt hitta ett fjärde kriterium för att täppa hålet, men ingen har lyckats helt. Zagzebski (2008) menar destovärre att oavsett vad vi försöker lägga till för att förbättra den traditionella definitionen av kunskap, så finns det en grundläggande svaghet som inte kan undgås. Så länge det finns utrymme för skillnad mellan en rättfärdigad tro och den faktiska sanningen, kommer problemet kvarstå3. Men att höja standarden för vad kunskap är så mycket skulle i sig skapa en rad nya problem att handskas med.
Det verkar finnas mycket arbete kvar för att nå guldet här, den analytiska filosofin har många logiska problem att lösa innan en tillfredställande definiering nås. Dock finns det finns andra sätt att närma sig kunskap på, som tilltalar den lite mer poetiska och kreativa sidan av våra sinnen.
Kunskap som process?
Kunskap är inte något så enkelt som sann information enligt Michel de Montaigne (2019). I sin essä On educating children som diskuterar hur man bör uppfostra barn, så skriver han följande.
Bees ransack flowers here and flowers there: but then they make their own honey, which is entirely theirs and no longer thyme or marjoram. Similarly the boy will transform his borrowings; he will confound their forms so that the end-product is entirely his: namely, his judgement, the forming of which is the only aim of his toil, his study and his education.
— Michel de Montaigne
Här beskriver han hur kunskap inte är bara att memorera information och andras idéer, utan det är att skapa något eget av grunden man får. Att se på hur någon skulpterar en man för att lära sig tekniken i konsten, och sedan skulptera något annat själv. Eller att applicera färdigheterna man kultiverar av att skulptera på ett helt nytt ämne. Kunskap är för Montaigne inte informationsamling, utan kreativt skapande i riktning mot dels sanning, dels funktion.
I denna förståelse finner sig ett mer pragmatiskt förhållningssätt. Det finns inget akut behov av att formulera en stark och formell definition av kunskap för Montaigne, då kunskap är mer en riktning åt rätt håll snarare än en exakt beskrivning av ett fenomen.
Only after showing the boy what will make him a wiser and a better man will you explain to him the elements of Logic, Physics, Geometry and Rhetoric. Since his judgement has already been formed he will soon get to the bottom of any science he chooses.
— Michel de Montaigne
Montaigne väljer att fokusera på processen som genererar faktisk kunskap, och erbjuder på så sätt ett annat perspektiv för att nå det utan en formell definiering.
Att träna ens omdöme genom interaktion med filosofiska ämnen verkar vara nyckeln för att förbättra just denna process som leder individen till erhållandet av kunskap. Erhållandet sker som sagt genom samlandet av information, för att sedan med hjälp av en rationell och kreativ process skapa kunskapen. Eller som han poetiskt förklarar det, skapandet av honung från blommornas näring.
En avslutande reflektion
Personligen finner jag de flytande och adaptiva förståelserna mer tilltalande. Detta är av flera anledningar, där den främsta är den hållbarhet som finner sig i konceptualiseringarna. Det man förlorar i detaljrikedom vinner man i applicerbarhet, praktisk förankring och slitstyrka. Med det sagt så är det något som jag kommer diskutera vid senare tillfällen.
Sanningen är att båda sätt att närma sig kunskap gynnar oss, men medan jag ser den analytiska debatten som stark i nutid, visar den kontinentala filosofiska arenan mindre intresse för den kunskapsteoretiska grundpelaren.
Gettier, E. (2008). ‘Is Justified True Belief Knowledge?’, i Sosa, E., Kim, J., Fantl, J. och
McGrath, M. (red.) Epistemology: An Anthology. 2nd ed. Oxford: Blackwell, pp. 192–193.
Montaigne, M. de (2019) The Essays: A selection. New edition. Translated by M.A. Screech. London: Penguin Classics.
Sosa, E., Kim, J., Fantl, J. and McGrath, M. (red.) (2008) Epistemology: An Anthology. 2nd ed. Oxford: Blackwell.
Zagzebski, L. (2008). ‘The Inescapability of Gettier Problems’, i Sosa, E., Kim, J., Fantl, J. och McGrath, M. (red.) Epistemology: An Anthology. 2nd ed. Oxford: Blackwell, pp. 207–212.