Commentary & Readings, Epistemology, Philosophy

David Hume on the issues of inductive reasoning and causality

Christian Gennari

In section IV of An Enquiry concerning Human Understanding, David Hume tackles the issues of inductive reasoning and causality. He scrutinizes the basis of our knowledge about the world, questioning whether our inferences about cause and effect are truly grounded in reason. Through this examination, Hume argues that our conclusions are not the result of logical necessity but rather stem from patterns of experience.

In this section, David Hume reveals his scepticism regarding causality and the basis of our conclusions about the world, ultimately questioning the rational foundations of inductive reasoning. I bring forth the key points of Hume's argument, tracing his analysis of cause and effect, the role of experience in our understanding, and his radical conclusion that our knowledge of the external world rests not on reason but on reoccurring patterns of experience. Hume’s Fork: Relations of ideas and matters of fact The first paragraphs introduce an important distinction between what Hume describes as the two objects of human reason: Relations of ideas and matters of fact. This distinction has later been nicknamed Hume’s Fork. What he means with reasoning through relations of ideas is analytical and abstract reasoning, where the answer is found without needing to call upon experience. This type of reasoning is characterized by intuitive thinking (e.g. all bachelors are unmarried) and demonstrative thinking (e.g. the Pythagorean theorem). Relations

of ideas may in more modern terms be translated as analytic a priori knowledge. All the objects of human reason or enquiry may naturally be divided into two kinds, to wit, Relations of Ideas, and Matters of Fact. Of the first kind are the sciences of Geometry, Algebra, and Arithmetic; and in short, every affirmation, which is either intuitively or demonstratively certain. […] Propositions of this kind are discoverable by the mere operation of thought, without dependence on what is any where existent in the universe (Hume 2007, p. 18). Matters of fact on the other hand are characterized by inferential reasoning — also called probable reasoning by John Locke, or moral reasoning by Hume — which is always dependent upon experience in order to be justified. Examples of this may be that “water is wet”. There is no way of knowing that water is wet without consulting experience first. Hence, this may instead be translated into synthetic a posteriori…

Epistemology, Philosophy

Reflektioner kring förståelser av kunskap

Christian Gennari

Vad är kunskap? Traditionellt sett har det definierats som sann berättigad tro, men moderna utmaningar i form av Gettier-fall ifrågasätter detta. Montaigne ser samtidigt kunskap som en kreativ process snarare än ren informationssamling. Finns det värde i denna formulering?

Platon eller biodlaren, vem vet mest?

Vad är kunskap? Detta är en fråga som jag brottats med de senaste månaderna i och med min kurs i kunskapsteori. Det traditionella sättet att definiera kunskap har länge varit i form av sann berättigad tro. Det kan illustreras med formell logik på följande vis. (P) är sant (S) tror att (P) är sant (S) har goda skäl för att tro (P) Om dessa tre kriterier uppfylls så menas det att kunskap är fastställd. Denna definition kan kopplas tillbaka till Platons dialog Theaitetos, det vill säga väldigt långt bakåt i historien. Trots att den dialogen avslutas utan att karaktärerna anser sig ha uppnått en tillfredsställande definition så har kunskap som sann berättigad tro följt med inom den epistemologiska debatten sedan dess. De flesta har ansett det vara ett robust nog sätt att förstå kunskap och därav inte haft anledning att fortsätta undersöka konceptet. Så sent som 1963 publicerades en artikel av Edmund Gettier (2008) som skulle komma att förstöra den

illusion av tydlighet som följt med sedan Platon. Gettier målar upp exempel på fall där samtliga kriterier uppfylls, men kunskap ändå inte verkar vara nådd. Dessa exempel har i efterhand kommit att kallas för Gettierfall och ett recept har tagits fram av Linda Zagzebski (2008) för att skapa de. Fastställ en rättfärdigad tro Se till att rättfärdigandet är starkt nog för att kvalificeras för vad normalt settanses vara kunskap Gör så att tron är falsk genom slumpen Gör att tron blir sann genom ett slumpmässigt inslag Detta leder till en rättfärdigad sann tro som inte är kunskap Ett av gettierfallen som Gettier själv lyfter i sin artikel handlar om vem som får ett jobb efter en jobbintervju. Anta att Smith och Jones båda söker samma jobb. Smith har starka skäl att tro att (1) Jones kommer att få jobbet och att (2) Jones har tio mynt i fickan. Smiths bevis för påståendena är det faktum att företagets VD försäkrade honom…